Menu
Menu
Existentiell hälsa handlar om hur vi relaterar till livet i stort och är en aspekt av hälsa i likhet med den fysiska, psykiska och sociala hälsan.
Flera studier visar att människor med en god existentiell hälsa upplever att de mår bra, även om de är drabbade av sjukdom eller annat jobbigt i livet. Med andra ord påverkar det existentiella perspektivet de övriga hälsoaspekterna.
En definition av existentiell hälsa är att det är en grundläggande känsla av trygghet och tillhörighet i världen som:
• dels gör det möjligt för människor att i sin vardag skapa
mening med sig själva och med livet
• dels stödjer förmågan att hantera kriser och tillvarons livsfrågor
Föreläsningen om existentiell hälsa ger er ett flertal konkreta verktyg som bidrar till mening, sammanhang, inre motivation och ökad livsglädje och går att applicera både i arbetslivet och i livet i stort. Det är en friskfaktor att räkna med.
I stora drag handlar existentiell hälsa om förmågan att tro
på och ta vara på livet och den är en viktig del av det psykiska välbefinnandet och kan vara en nyckel till att motverka den ökande psykiska ohälsan. Enligt WHO påverkar den existentiella hälsan hur man uppfattar sin fysiska, psykiska och sociala hälsa.
WHO inkluderar den existentiella dimensionen i bedömningen av hälsorelaterad livskvalitet. Och World Psychiatric Association (WPA) betonar att den ingår i bedömningen och behandlingen av psykisk ohälsa.
“Vi vill bara säga tusen tack! för en superbra föreläsning! Vi fick under eftermiddagen och kvällen så mycket positivt från våra medarbetare, de tyckte bl.a. att dina exempel från verkligheten var så bra ”det är sånt man kommer att komma ihåg” Det var en föreläsning som inte bara innehöll en massa ord utan gav tid för eftertanke.”
UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO
Om du skulle reflektera över det existentiella perspektiv i ditt liv, hur skulle tankarna gå? Det kan kännas ovant att fundera över detta eftersom vi kanske inte brukar göra det. Det saknas ofta utrymme för att prata om och begrunda existentiella frågor i det dagliga livet. Tiden kanske äts upp av att bara försöka hinna med det man tycker att man måste göra. Men risken finns att det på sikt kan uppstå ett existentiellt tomrum, från vilket psykisk ohälsa kan växa.
Det är inga orimliga krav att få uppleva en känsla av sammanhang, få känna styrka och kraft, känna tillit, mening, ett inre lugn, förundran och ha förhoppningar. Det är något människor över hela världen mår bra av.
Existentiell hälsa sätts nu i fokus i samhället och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att utveckla arbete vidare.
Vad kan vi göra för att använda denna så outnyttjade resurs
som den existentiella hälsoaspekten innebär? Egentligen kanske det inte behöver vara svårare än att ställa frågor – efter varje fråga ser du WHO:s existentiella perspektiv:
Andelen svenskar som beskriver sitt liv som meningslöst har
fyrdubblats sedan 2003, från 6 procent till 23 procent.14 Det är angeläget att vi pratar om de existentiella aspekterna i livet med varandra. Dan Stiwne, docent och legitimerad psykolog/psykoterapeut, är en av initiativtagarna till SEPT – Sällskapet för existentiell psykoterapi – som lyfter vikten av det existentiella perspektivet:
”I det här livet längtar vi alla efter meningsfullhet, frihet och
herravälde över vårt liv, men det är inte lätt att skapa detta”, säger Dan Stiwne, som gärna talar om den existentiella terapin som hjälpmedel vid depression och utmattning. ”Lyckan kommer heller inte, som många tycks tro, genom den stora aktievinsten eller på Bingolotto. Vi både kan och måste själva välja hur vi ska Leva. När det okontrollerade händer, har vi alltid möjlighet att förhålla oss till det.”
Pehr Granqvist, professor i psykologi, menar att när det gäller trenden med psykisk ohälsa finns det två besynnerliga och nästan paradoxala motsatser.
Den första är att människor runt om
i världen samtidigt som de bara verkar må sämre och sämre också har upplevt stora förbättringar vad gäller materiell välfärd, livslängd och fysisk hälsa. Den andra är att människor, speciellt i västvärlden, verkar närmast besatta av att sträva efter lycka. Varför känner vi oss då inte lyckliga, eller åtminstone lyckligare? Varför fortsätter den psykiska ohälsan att öka?
Granqvist lyfter upp två faktorer som har med detta att göra.
För det första: Många i västvärlden som bor i alltmer individualistiska samhällen har förlorat en känsla av social samhörighet – av att ha sociala kontakter, inklusive hållbara familjeband. Utan att vara del av en social grupp och ha nära relationer blir vi oroliga och känner oss ensamma. För det andra: De skiftningar som har skett från existentiella frågor mot materialism och livsmål färgade av prestation och konsumtion gör att vi saknar ett existentiellt orienteringssystem.
Det finns många anledningar till att lyfta den existentiella hälsan både i arbetslivet och i livet i stort. Att arbeta med teamkänslan och den sociala arbetsmiljön ger ringar på vattnet även till den existentiella hälsan och vice versa.
KONTAKT
lena(@)lenaskogholm.se
0707-10 43 00
POSTADRESS
Lena Skogholm
TALKMAP AB
Blomodlarv. 1A
165 70 Hässelby
“Ju mer du vet om människor, desto enklare att vara proffsig.”
Lena Skogholm