Hjärnsmart självledarskap - Motiverar

TA HUVUDROLLEN I DITT LIV OCH MÅ BÄTTRE

Vi lever i en samtid där det är mycket som pockar på vår uppmärksamhet samtidigt som det är en förändringstakt som skulle få våra förfäder att svimma av vid blotta tanken. Därför behöver vi i dag ett starkt inre ledarskap för att dras med som vindflöjen på livets och arbetslivet hav. 

I denna föreläsning får du kunskaper om hur vi människor fungerar genom hjärnforskning och verktyg för att kunna ta ett tydligt självledarskap. Vi tittar på forskning som visar på vilka biologiska program vi har att förhålla oss till så att du kan ta ett medvetet ledarskap över dessa. Vi fördjupar även präglningens kraft och inflytandet från andra, både nu och tidigare, för att kunna ta det tydliga och hjärnsmarta självledarskapet. 

Det är nödvändigt att vi har ett starkt inre ankare som fungerar som en trygg inre kompass när det blåser åt olika håll. Då kan du känna dig trygg och säker oavsett. 

Nycklar till att komma vidare i att skapa en tydlig inre kompass får du här. 

 

”Hade jag vetat detta tidigare hade jag sluppit bli utbränd för 10 månader sen”.

TA MAKTEN I DITT LIV - LED DIG SJÄLV

 

Vad tycker du är viktigt i ditt liv och arbetsliv? Vilka värderingar styr dig? För att finna svaret på det ställ dig frågan, vad vill du lägga din tid på? Och vad skapar gnissel inom dig? Då vet du vart du strävar och vad du inte vill ha i ditt liv. 

När du reflekterat över svaret vet du vart du behöver leda dig själv. Nu ska vi inte slösa bort mer tid på att bara följa flocken. Nu ställer vi oss som stolta kaptener på vår livsskuta och håller i rodret med säker hand.

 

 

ARTIKEL I TALENTIA:
BEMÖTANDEKOD SOM FUNGERAR

PUBLICERAD 2017-03-20 I TALENTIA TEXT:  SUNNIVA EKBOM

Jag har upplevt Lena Skogholms medryckande föreläsning på Folkets hus i Rågsved, tillsammans med en grupp anställda på en av stadsdelsförvaltningarna i Stockholm. Någon vecka senare pratar jag med henne över telefon.

Skogholm stöder sin bemötandekod på hjärnforskning som kommit fram till att hjärnan har delar som härstammar från tidigare utvecklingsstadier, det som hon kallar reptil och aphjärnan i skillnad till människohjärnan med det kognitiva tänkandet.

Människans reptilhjärna aktiveras hos individen i en stressituation – då kan hen bli paralyserad, ta till flykten eller gå till attack. Bemötandet som lugnar ned denna stressiga situation är tydlig, kort och koncis kommunikation med information om nästa steg.

– Vid stress reagerar vi också ofta med att bli emotionella. När vi bearbetar situationen vill vi få våra känslor bekräftade – det är aphjärnan som fungerar så. Vi vill bli förstådda, förklarar Lena Skogholm.

– I den situationen handlar bemötandet om att bekräfta oron, lyssna in och komma på samma våglängd, konkretisera det man förstår av den andras berättelse. Så småningom kan du ställa lösningsfokuserade frågor och förslag på alternativ för hur nästa steg kan se ut, det lockar fram personens kognitiva förmåga. Först när aphjärnans behov är bekräftade, tillgodosedda kopplas den kognitiva, människohjärnan på.

Uppmuntran till självbestämmande, lösningsfokuserade öppningar hjälper den andra att komma ut ur de negativa känslorna. Undvik att prata om det som inte går att göra.

Därför är det slöseri med tiden, med resurser att diskutera med den kognitiva hjärnan med en person som är uppfylld av sina känslor. En av nycklarna är att använda samma språk som motparten lyssna in hur den andra talar för att inte tala förbi den andra.

– Och vid extrem stress då det händer att vi bara har tillgång till den äldsta delen av hjärnan, reptilhjärnan, behöver vi bli bemötta med vänlig tydlighet, med tydliga budskap i stil med direktiven vid brand

 

Självbestämmande

Lena Skogholm betonar att kommunikation handlar om att vara uppmärksam på vad den andra säger, avläsa den andras behov.

Uppmuntran till självbestämmande, lösningsfokuserade öppningar hjälper den andra att komma ut ur de negativa känslorna.

Individens självbestämmande ska vara i centrum, den som lyssnar och stöder får inte servera allting färdigt. Lena refererar i sin bok Bemötandekoden till psykologen Edward Decis teori om självbestämmande som tar fram hur individens självbestämmande bidrar till kompetens, meningsfullhet och skapar inre motivation.

Forskningen om spegelneuronerna i hjärnan ger Lena stöd för det kloka resonemanget att det lönar sig att visa välvilja, ha goda intentioner med sitt handlande. Det smittar av sig på motparten, vi imiterar varandra vare sig vi vill det eller inte. Därför är det så viktigt att ge varandra komplimanger lyfta fram det positiva – det skapar ett positivt arbetsklimat.

Locka fram solskenshjärnan
 

– När vi blir stressade tappar vi den reflekterande, kognitiva förmågan. Den delen är också mest sammanflätad med den del i hjärnan som processar våra positiva känslor. När vi är stressade är det därför svårare att känna arbetsglädje, den del som är vår ”solskenhjärna” göms bakom våra ”stressmoln”, poängterar Lena Skogholm.

– Då har vi oftast bara tillgång till det system i vår hjärna som bearbetar negativa känslor, grådaskhjärnan. För att hantera stressen, för att komma ut ur de negativa känslorna behöver vi strategier både på individ och organisationsnivå, Hon påminner oss också om att ett vänligt ord mitt i all stress minskar stressen, smittar av sig.

Det säger sig självt att om det inte finns tid att lyssna på och bekräfta klienterna som är så många, lyckas inte förändringsarbetet. Det tar tid att lyssna in och vägleda, komma fram till hållbara lösningar på svåra problem.

– Med tanke på att du ska hjälpa och stöda andra är det förstås också viktigt att du tar tid att ta hand om dig själv. Så är det också vid nödlandning: ”Vuxna ska sätta på sig masken först innan de hjälper andra.” Vi energideklarerar hus och skulle också kunna energideklarera oss själva. Sortera bland det som tar och det som ger energi – så drabbas vi inte av urladdade batterier